Ooolera?! Är det ett ord?

I går kväll hade vi ett gäng vänner hembjudna för att umgås, spela sällskapsspel och dricka öl/whiskey. Eftersom det var tre hundar hitbjudna också så tyckte vi att det var bäst att mötas utanför och gå en liten sväng så att de skulle lugna ner sig några hekto och få koll på vilka som närvarade. Saphira var rätt så duktig men det klart att hon var rätt så uppspelt och efter att ha lyssnat på småhundarnas skall och gnäll en liten stund så stämde hon in med bastongångarna. Jag undrade i mitt stilla sinne vad grannarna tänkte :)

Väl uppe så satte jag in Saphira i vårt sovrum med galler för dörren eftersom det kändes lugnast och för att jag skulle kunna koppla av och inte behöva sitta och hålla stenkoll på att hon inte vandrade fram och störde de andra hundarna eller att hon inte skulle behöva gå och spana på och vara rädd för den okända (för henne) man som hade intagit vår ena soffa. Detta visade sig vara en utmärkt strategi och hon låg där inne lugnt och stilla rätt så länge men efter någon timma så traskade en liten hund förbi och det var precis som att hon då förstod att de fick vara med oss inne i gemenskapen och det var ju i hennes grandisögon inte så lite orättvist. Efter detta så började hon gny en hel del men gav med sig lite då och då. När hon väl varit tyst en liten stund så tyckte jag att hon förtjänade att få komma in till oss och umgås lite.
Det var nu det mest fascinerande på hela kvällen hände! Saphira som normalt sett inte låter främmande män så mycket som peta på henne, förutsatt att de inte har en trevlig hund vid sin sida, lät Kent klappa henne på huvudet och gosa riktigt ordentligt med henne en lång stund. Hon inte bara tillät det utan verkade faktiskt uppskatta det! Jag kan lova att hakan fick jag fiska upp från golvet efter en stund. Det kanske var en bra strategi att bara låta henne höra och känna doften utav de som besöker oss en stund till hon lugnat ner sig? Normalt sett brukar hon ju inte få gå fram och hälsa direkt men jag brukar ju bara vänta ett par minuter till hon legat still en stund men nu skall jag börja med den här metoden och se om det kan avhjälpa hennes skepsism mot främmande. Hon får liksom känna sig säker på att hon inte kommer att bli störd av dem och att hon heller inte behöver kolla av vilka inkräktarna är...

Spelkvällen blev lyckad och vi hade riktigt roligt...fast jag är ju lite dålig förlorare och det visar ju sig med jämna mellanrum. Som tur var spelade jag med grymmaste Hanna och vi vann ju så klart "Så det kan låta" :D Hanna: I löve U!

Söndag morgon (idag) steg vi upp alldeles för tidigt egentligen men det var för en trevlig saks skull, vi skulle nämligen in till Globen och Stockholm Horse show. Saphira fick därför åka till dagmatte medan vi begav oss mot huvudstaden.
Daghusse tog med sig de stora hundarna ut i skogen för lite snöröj och röjt det hade de gjort med besked. Vi hämtade henne vid tre och sedan dess har hon varken velat gå ut eller gå upp ur sängen ;) Just nu ligger hon i gästsängen och sover i väntan på att få gå på kvällskiss. Sötaste finaste lilla damen!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0