saffeochjag

I vintras fyllde jag som bekant tjugotio (tack alla som firade det i någon form med mig!). Ett utav de födelsedagskort jag fick var det från min mor med texten "den idé som inte är orimlig från början finns det inget hopp för".

I detta specifika fallet menade hon nog min Kenyaresa för skall jag vara helt ärlig så såg det inte precis ljust ut för min del vad gällde att lyckas ta mig dit men faktum är att det nog på någotvis kan innefatta alla idéer och infall jag får.

Jag sökte till att segla med Ostindiefararen och kom igen hur stor var chansen liksom? Men visst sjutton kom jag med. Jag sökte jobb där och rent krasst så hade de rätt många som kunde tänka sig att jobba där men visst fick jag en plats. Jag sökte in till veterinärprogrammet med riktigt dåliga betyg (med deras mått mätt, annars ändå mediokra) och ett högskoleprovsresultat som aldrig tidigare räckt till att bli antagen (genom alla år) men för min del så räckte det till en plats.

Nu har jag så en idé om att, om jag tar uppehåll ett år, fara iväg för att plugga spanska en termin eller två alternativt volontärjobba ett halvår. Tar jag så inte uppehåll utan pluggar färdigt så är min plan att kunna arbeta ett halvår i Sverige och sedan ut och resa ett halvår, leva mitt liv på det viset. I alla fall det första åren. Det låter kanske lite galet men jag är fast besluten att det skall bli så...