saffeochjag

Min knivstålningshistoria har liksom genomgått ett par faser här. (Nu pratar vi alltså inte om slipningen utan stålningen.)

 

Första fasen är på ett ungefär som att spela på lotto kan man tänka sig. Man försöker skapa sig ett system, komma ihåg alla siffror i raden, göra samma rad från gång till gång och bara hoppas på det bästa. Jävligt sällan siffrorna går in.

 

Steg två kan vi väl säga att det var ungefär som att köpa sig en trisslott. Visst visst, att köpa lotten är inte så jävla avancerat och att lära sig skrapa den är också gjort på ett ögonblick. Att däremot vinna är ju en annan fråga. Man får in en tjugofemma eller två med jämna mellanrum men mer än så är det inte. Har man riktgit tur lyckas man med konststycket att få fyrafaldigt tillbaka...

 

Jag är nu inne i vad jag skulle vilja hävda är fas tre som är lite som att spela "med andra ord". Egentligen är jag rätt skillad vid det här laget och får jag bara rätt medspelare så vinner jag oftast och gärna stort men ibland möter man på ett motstånd som inte är riktigt vad man väntat sig och överraskas då med en snullen förlust.

 

Förhoppningsvis finns det en fas fyra som är ungefära som att vara Carolina Klüft tävlandes i sjukamp under sina glansdagar.