saffeochjag

Men vilken trevlig kundtjänsttjej jag fick prata med idag när jag ringde Swedbank. Efter moget övervägande så har jag bestämt mig för att kolla om jag kan få kredit på mitt kort. En sådan kredit skall naturligtvis inte missbrukas och skall endast användas i nödfall som vid ett eventuellt bilhaveri eller liknande eftersom min ack så lilla buffert nu längre inte existerar efter Kenyatrippen.

Okej okej, jag försöker fixa detta via internetbanken men går bet eftersom jag faktiskt inte har en susning om hur jag skall göra och efter idogt klickande på diverse flikar fortfarande inte funnit rätt formulär. Nåväl, jag ringer istället telefonbanken och hon tar en herrans massa uppgifter på mig om inkomst, lån och diverse annat (hur länge kommer man för övrigt stå som frånskild och inte ensamstående? till nästa gång man gifter sig?). Hon knappar länge och väl, låter systemet räkna ännu längre och ännu mer väl och återkommer sedan med beskedet att nej min inkomst är för liten. Tusan också, tänker jag men är inte särskilt förvånad, min inkomst är ju ändå extremt liten.

Enligt Isabelle skall det dock gå likförbaskat med de siffror om mig och mitt liv hon matat in. Trevliga Isabelle väljer då att kontakta en annan avdelning för att se vad de kan göra. Jag får vänta i vad som känns som en hel evighet allra minst men när hon väl återkommer till mig är det med glada besked, problemet är löst och jag har nu skaffat mig mitt första kreditkort i hela mitt liv. Kom väl ihåg att jag dock inte skall uttnyttja detsamma om det inte är någon typ av akut nödfall (dit räknas INTE en utgång på Flurran eller liknande men jag erkänner att krediten hade varit finfin att ha när jag kom hem från Kenya...).

Jag hoppas Isabelle får en mycket trevlig kväll och önskar att somliga andra bolag (läs: telenor) kunde ta efter detta underbara bemötande. Kanske skall jag tipsa dem om att gå en kurs hos Isabelle...