saffeochjag

Vi är nu inne i en period där det inte händer så fasansfullt mycket. Till stor del beror det på vädret eftersom det är så otroligt varmt.
I morse gick vi ut vid kvarti nio för att hinna gå på långpromenad innan det blev för varmt... trodde jag! När vi gått genom skogen och kom ut på vägen igen var det strålande sol och jättehett. Tyvärr var det ju i alla fall en halvtimmas väg hem igen och jag kan lova att jag led med hunden. Nu får hon vila under dagen så blir det väl lite mer aktivering till kvällen i stället.
I skogen hann vi dock träna inkallning och lite antijakt. Hoppas verkligen att det kommer att fungera, jag vill ju så gärna kunna ha henne lös i skog och mark utan att hon skall dra iväg på harar och rådjur.

Igår var vi till Ikea jag och Otto och handlade en ny matta till vardagsrummet och en ny tv-bänk. Attans vad fint vi börjar få det hemma nu! Skall fixa sista finishen i dag tänkte jag. Kanske får det bli ett besök till Chillli i eftermiddag :)

Det finns ett hundbad här i Uppsala som vi har hört talas om en hel del och vi bestämde oss för att åka dit i förrgår. Vi möttes av en ganska liten badplats och många hundar och fik göra oss ett litet utrymme i hörnet av stranden. Jag kan lova att det är i sådana lägen man önskar att det var en liten pappilon man hade i andra änden av snöret så att den behändigt kunde läggas tillrätta mellan oss. Nåväl, nu är ju inte Saffe riktigt så liten så hon fick ju en egen plats nedanför fötterna på oss.
Jag har inte varit på något regelrätt hundbad tidigare och en av de saker som slog mig var att människorna där tydligen tycker att man kan låta sina hundar vandra lösa på stranden utan uppsikt. Nog för att det är trevligt om hundarna kan gå runt och hälsa, nosa, leka och busa men inte fan lägger man väl sig så att man inte har någon som helst uppsikt på vad ens hund ägnar sig åt?! Ungefär fem gånger fick jag bokstavligen flytta hundar som gick rakt på min handduk trots att jag både jag och Otto satt där.
Än värre blev det när vi badade. Eftersom jag inte har full kontroll på Saffe när det är andra hundar i närheten så gick vi först i med henne i koppel och sedan när det inte var mer än två andra hundar i vattnet så släppte jag henne och lät henne simma efter bollar och pinnar. Hon tyckte att det var skitkul! Eftersom jag ville vara säker på att kunna ropa in henne om hon fick för sig att försöka kila vidare till någon av de andra hundarna så hade jag gott godis i ena handen. Detta hade uppmärksammats av en liten malinoistik som nu var som klistrad vid mig i säkert tjugo minuter. Första fem-sju minuterna var det väl ganska gulligt men efter en stund så tycker man ju att det börjar bli rätt så jobbigt. Hon var liksom inte intresserad av att leka med Saffe eller simma efter det jag kastade utan hon satt verkligen limmad vid mig. Två gånger tittade hennes matte upp och frågade sin hund "Vad gör du?" precis som hon väntade sig ett svar, sedan lät hon henne fortsätta. Visst, nu kan jag ju i ärlighetens namn säga att min hund vid två tillfällen kilade iväg till andra hundar men då gick jag och hämtade henne eller förvissade mig om att det var ok att de hälsade. Gäller inte gängse regler bara för att det är ett hundbad?

Jaja, det var  hur somhelst en trevlig eftermiddag och det var så kul att se Saphira simma så långt ut utan att tveka, hon som förra året endast ville plaska i kanten.
På vägen därifrån fick vi dessutom möte med två småhundar på en väldigt trång stig. För ett halvår sedan hade detta lett till att jag hade varit tvungen att hålla stenhårt i min hund medan de passerade och sedan övertyga henne om att vi visst skulle gå åt andra hållet men nu gick hon så snällt bredvid mig och vred bara på huvudet för att kunna se dem lite bättre.

Igår var det midsommarafton och eftersom vi inte hade tagit oss tid för att planera någonting direkt så stannade vi hemma och grillade lite och tog det väldigt lugnt. Vi var och plockade blommar och jag band krans till Saphira. Hon blev jättefin!
Jordgubbarna intog vi framför teven när vi tittade på matchen Chile-Spanien. Till min stora besvikelse så vann Spanien. Hade i stället Chile vunnit så hade det varit Chile och Schweitz som gick vidare från gruppspelet. Så jäkla tråkigt när det skall vara favoriterna som går vidare, speciellt när de filmar sig till det...
Vi avslutade kvällen med "Wolfman" så nu kan jag inte sova ensam vid fullmåne längre =)



Så här snygg blir man i mattes krans!


Snygg-Otto är också fin i krans...


...och jag med.

Ja, så har jag nu haft sommarlov i tre veckor. Uppriktigt sagt är jag utled på att inte ha någon meningsfull sysselsättning utan känner mig endast som en dagdrivare. Tre dagar har jag nu spenderat med näsan i en bok väntandes på att Otto skall komma hem ifrån jobbet. Nåja, man kunde väl ha det sämre och jag lyckas ju dessutom jobba mig till en snygg bränna :)

Förra helgen var det SM i agility och lydnad i Karlstad och vi (läs: jag) bestämde att vi skulle åka dit. Tidigt som satan gick vi upp för att kunna var där inte allt för sent. Här hemma var det klarblå himmel och packningen blev därefter. Ju längre väster ut vi kom desto sämre blev vädret och vi som inte ens hade jackor med oss. Till slut var himlen kolsvart och vi insåg att ett stopp på ÖoB för att inhandla regnställ och diverse andra attiraljer var det enda rätta.
Så småningom kom vi i alla fall fram men eftersom vi blivit lite senare än vad som var planerat hade vi missat min kursare Elins individuella starter men var fick se henne när hon tävlade för lagen. Hennes lag kom fyra. Bra jobbat tjejer!
Ungefär i tjugo minuter efter ankomst gick Saphira runt med raggen rest, spanande och luktande åt alla håll. Till slut insåg hon dock att det tydligen inte var någonting att hetsa upp sig över utan kunde till och med lägga sig att sova jämte Otto i solen. Redig vovve!
När tävlingarna var över för dagen beslöt vi oss för att leta reda på någon camping i närheten där de kanske kanske kunde ha en stuga ledig för en natt. Det fanns inte att få tag i någonstans utan vi var tvugna att slå upp vårt tält vi haft med oss för just en sådan här händelse. Vi slog upp tältet, tog en promenad med hunden och gick och satte oss att äta.
När det sedan var dags att sova traskade Saphira rakt in i tältet till den plats vi bäddat ordning för henne och somnade bums. Vi hade ju haft våra betänkligheter till att tälta med den där nippertippan och trott att hon skulle spendera i alla fall en halvtimma morrande åt folk som passerade förbi utanför men inte då! Hon la sig så lugnt och lyfte endast huvudet en enda gång under natten och det var när en hund skällde i en husvagn bredvid.
På morgonen stack en nos ut från berget av filtar jag begravt Saphira i under natten när jag insåg hur kallt det var. Att det kan bli så satans kallt en natt i juni. Både jag och Otto låg i trippla tröjor, långbyxor och strumpor i sovsäckarna och ändå frös man som en hund. Jag undrar fasen om det inte var frostgrader?!

Söndagen ägnade vi mest åt att gå och kika i alla försäljarstånd och det slutade med att vi köpte en del roliga saker men inte så mycket som matte skulle önska. I alla fall fick jag införskaffat "Hundcoachen" vilken jag velat ha väldigt länge. Den är riktigt bra kan jag säga. Oavsett vad man tycker om Fredrik Steens program så tror jag man kan få ut mycket bra av den boken. Nu ligger den på nattduksbordet och jag studerar flitigt hans antijakttips.



Här är vi och äter på campingens restaurang och ni ser ju själva vad hunden är inställd på.


Saffe hittade sin plats i tältet på direkten.


Matte får en godnattpuss innan det är dags att krypa ner i sovsäcken och lyssna på fotbolls-VM.


Visst är det väl en äkta camphund =)

...rådjur och det blir man minsann varse när man har hund.

Igår var vi ut på långpromenad runt kohagen och skogarna häromkring och Saffe får fortfarande vara lös när vi går längs grusvägarna eftersom hon då håller sig till oss. Vid ett ställe kommer man fram till en traktorväg mitt emellan två åkrar och precis där åkern börjar synas står två vackra rådjur.
Flanhunden lyssnade faktiskt på stanna och stod blick still så att jag kunde gå upp och koppla henne. Strålande! Men efter detta var hon som förbytt, hon spejade, nosade, drog i kopplet och hade endast fokus på att hitta något att kasta sig efter. Det slutade med att Otto var tvungen att ta henne annars hade jag snart inte svarat för mina handlingar längre.
Jag vet ju nu att det inte är hennes fel men ibland blir jag bara så tokarg och det går inte att hejda så för bådas våran skulle var det bättre att husse höll i kopplet medan jag gick och surade tjugo meter längre fram.

Efter en liten bit går vägen in i skogen igen och vi visste inte riktigt åt vilket håll vi skulle gå utan valde den stig som såg mest använd ut (lite hästbajs och annat) och hann väl inte gå mer än ett par hundra meter innan vi hör något som prasslar rejält en bit bort. Jag tittar in i skogen och vad får jag se om inte en grävling. De brukar ju oftast vara väldigt skygga men inte den här inte och det visar sig vara för att det är en unge. Vi står och kikar på avstånd en stund och vips så dyker det upp två till. Det är en mamma med sina två söta ungar och de är nästan helt orädda så vi kan stå och iaktta dem en lång stund innan mamman bestämmer sig för att det kanske är bäst att söka skydd i sitt gryt och de två ungarna rantar efter.

Efter detta var all ilska bortblåst och jag tog Saffe igen som faktiskt hade lugnat sig ganska rejält nu. Efter tio minuter till så var hon som vanligt: lugna, snälla, fina Saffe. Väl hemma fick hon rejsa runt en stund med bollen innan vi gick in.

Dagen idag har vi spenderat utomhus i trädgården hela dagen. Vi har varvat frukost med gräsklippning, hundlek, biltvätt, mera hundlek, grästrimning, korta promenader och kaffedrickande. Nu lär vi sova gott i natt allihop.

Tyvärr blev bilderna på grävlingarna väldigt suddiga då de är tagna med Ottos mobilkamera men här kommer ändå en.

Nu i dessa dagar har jag mycket att tänka på. Vi har tenta i immunologi på fredag och detta är det sista vi gör i årskurs ett. Fantastiskt! Året har gått oerhört fort och jag kommer alltså inte att vara en amöba längre till hösten =)
Däremot stundar ju sommarlovet nu utan att jag lyckats få tummarna ur och skaffa mig ett hederligt sommarjobb men jag har i alla fall sökt ett arbete på klinikstallet så nu får ni hålla tummarna. Det skulle passa mig utmärkt att mocka skit och fodra hästar under några veckor dessutom är det ju alltid bra att göra sig ett ansikte eftersom det är där jag kommer spendera en hel del tid under bland annat årskurs fyra.

På hundsidan har det faktiskt inte hänt allt för mycket utan vi har varit ute på helt vanliga promenader som varvats med lite sökande och inkallningsträning. Jag måste ta tag i inkallningen och "nej" på alla var nu så fort skolan slutat och jag har lite mer tid över. Hunden min har nu börjat intressera sig för att jaga har jag tyvärr fått erfara så inkallningen måste nu bli ovillkorlig. Några tips på hur jag skall bete mig? Ta då också i beaktning att vi har en hund som inte tycker att det är direkt nödvändigt med kommunikation med sin förare utan har bestämt sig för att utflykter kan man lika gärna göra på egen tass.

Att åka till Gälbo för hundmötesträning har blivit lite av en vana och vi gör det flera gånger i veckan men efterhand har jag utvecklat det hela lite till att få min hund att gå fint/fot bredvid Glimma (en liten whippet boende på Gälbo). Igår var hon jätteduktig men det krävdes förstås att hon fick en lite bit hamburgare emmelan varven =)
Dagen dess förinnan var Saffe med mig och Otto inne i stan och demonstrerade mot Israels attacker mot "Ship to Gaza" och hon var alldeles otroligt redig. Hon hälsade på två okända människor varav en man, morrade inte en enda gång och till slut la hon sig ner på marken mitt i folkhavet och bestämde sig för att hon lika gärna kunde koppla av lite. Duktig vovva!

Här nedan lägger jag ut lite bilder från förra veckans promenader och lek med Curre. Curre är en greyhound som vi precis lärt känna. Han och Saphira lekte så bra ihop så det lär bli fler gånger.



Får är väldigt nyfikna fick vi erfara.


Även baggarna ville veta vad vi pysslade med.


Det är vackert vid Kvarnbo.


En greyhound är visst liiite snabbare än en grandis... men de bli trötta fort :D


Kolla in muskelpaketet!


Grandisen blev visst lite trött hon också.


Stackars Glimma fick inte vara med och springa utan fick nöja sig med att leka med sin sele när de stora hundarna blivit kopplade igen.