Inneboende
Så åkte jag alltså till Uppsala utan att egentligen ha en aning om var jag skulle bo eller om jag ens var antagen till programmet.
På lördagen tutade den lilla blå iväg redan så tidigt som åtta på morgonen för att hinna fram i tid för Bröllopsfesten med stort B. En fest jag väntat på sedan i påskas då mina två fina vänner flög till Vegas och gifte sig.
Ofta när man har har höga förväntningar på likanande tillställningar så är det lätt hänt att man blir besviken. Det kan jag lova att jag inte blev. Vilken fest! Vilket partaj! Det var den absolut roligaste kvällen på mycket mycket länge och då har jag ändå en underbar sommar i mitt goda minne.
En av de största bidragande orsakerna var mitt fantastiskt underhållande bordssällskap som jag klickade med direkt. Visst är det häftigt att med vissa människor kännar man direkt att man är på samma våglängd och allt bara flyter.
Efter att ha festat och druckit i timmarna elva (!) så var det dags att ta sig hemåt. Underbaraste Linda var chaufför och körde tre vändor fram och tillbaka med den lilla blå. Tack gulliga du! <3
Just på kvällskvisten kände jag mig inte alls onykter på något vis utan bara fantastiskt glad. När klockan ringde vid niosnåret insåg jag att någonting hänt kvällen innan. Tydliga tecken såsom huvudvärk, illamående och plastkulor i BH:n vittnade om att alkoholintaget antagligen var...lagom. :)
Igår skulle jag så åka och titta på ett rum vid tvåtiden då jag nyktrat till. Det visade sig att det ligger supernära centrum, hyrs ut av en fantastiskt vänlig kille och är superbilligt. Kunde det bli bättre? Jag tackade ja och flyttade in på stubinen.
Nu har jag så fått tre taxar och en katt till sambos också.
Det har nästan också löst sig med antagningen...men itne riktigt. Uppgifterna har kommit dit de ska men tydligen finns jag ännu inte med på listorna. Detta hoppas och tror jag dock kommer ordna sig innan veckan är slut.
Nu har klockan blivit sent och det är dags för mig att kvart in för min andra natt här i rummet.
På lördagen tutade den lilla blå iväg redan så tidigt som åtta på morgonen för att hinna fram i tid för Bröllopsfesten med stort B. En fest jag väntat på sedan i påskas då mina två fina vänner flög till Vegas och gifte sig.
Ofta när man har har höga förväntningar på likanande tillställningar så är det lätt hänt att man blir besviken. Det kan jag lova att jag inte blev. Vilken fest! Vilket partaj! Det var den absolut roligaste kvällen på mycket mycket länge och då har jag ändå en underbar sommar i mitt goda minne.
En av de största bidragande orsakerna var mitt fantastiskt underhållande bordssällskap som jag klickade med direkt. Visst är det häftigt att med vissa människor kännar man direkt att man är på samma våglängd och allt bara flyter.
Efter att ha festat och druckit i timmarna elva (!) så var det dags att ta sig hemåt. Underbaraste Linda var chaufför och körde tre vändor fram och tillbaka med den lilla blå. Tack gulliga du! <3
Just på kvällskvisten kände jag mig inte alls onykter på något vis utan bara fantastiskt glad. När klockan ringde vid niosnåret insåg jag att någonting hänt kvällen innan. Tydliga tecken såsom huvudvärk, illamående och plastkulor i BH:n vittnade om att alkoholintaget antagligen var...lagom. :)
Igår skulle jag så åka och titta på ett rum vid tvåtiden då jag nyktrat till. Det visade sig att det ligger supernära centrum, hyrs ut av en fantastiskt vänlig kille och är superbilligt. Kunde det bli bättre? Jag tackade ja och flyttade in på stubinen.
Nu har jag så fått tre taxar och en katt till sambos också.
Det har nästan också löst sig med antagningen...men itne riktigt. Uppgifterna har kommit dit de ska men tydligen finns jag ännu inte med på listorna. Detta hoppas och tror jag dock kommer ordna sig innan veckan är slut.
Nu har klockan blivit sent och det är dags för mig att kvart in för min andra natt här i rummet.
Kommentarer
Trackback
