Karaoke
Säg ordet karaoke och reaktionerna lär inte vänta på sig. Hälften av folket jublar och den andra hälften säger att sådant gör de minsann aaaldrig, skulle aldrig falla dem in att förnedra sig på det viset.
Vi var på karaokestället Etage i fredags, självklart kollade vi på På spåret och kände oss lagom oallmänbildade innan vi gick ner men hur som helst. Mina känslor för Etage är lite blandade eftersom jag varit med om en lite märklig incident där. Vi går helt enkelt inte närmare in på det men vi kan säga att den hade med lakritsshots, Black Jack-bord och killar att göra så jag var faktiskt lite nervös inför att gå dit. Helt obefogat visade det sig.
Brudarna jag var där med sjunger ju så inåthelvete bra alla fyra och det är ju verkligen vrålkul att stå där och höra dem sjunga låt efter låt och riva ner applåder utan dess like. Erbjudande om att sjunga med folks band haglade, eller ja kanske inte haglade men droppade in över dem i alla fall.
Jag sjunger inte så inåthelvete bra och brukar sällan gå upp själv på scen utan alltid tillsammans med vissa av mina vänner som jag inte planerar att hänga ut med namn här men där vi sjunger ungefär lika bra (illa!) och då blir det bara roligt. Nu var inte någon av dessa med i fredags så jag funderade länge och väl på om jag skulle sjunga eller inte och om jag nu skulle sjunga så skulle det ju absolut vara någonting humoristiskt så att folk verkligen förstår att jag inte tror att jag kan sjunga.
Självklart genomförde ju mina vänner en kupp och lämnade in en lapp i mitt namn medan jag var fullt upptagen med att bugga järnet på dansgolvet. Det slutade inte bättre än att jag stod på scen sjungandes "Det är inte lätt att va ödmjuk" för full hals medan hela stället applåderade, tjoade och sjöng med. Okej okej, nu fattar jag att det inte var för att jag var så bra utan kanske mer för att jag bjöd på mig själv men jag hade vansinnigt roligt och klarar mig tydligen alldeles utmärkt på egen hand! :)
Vi var på karaokestället Etage i fredags, självklart kollade vi på På spåret och kände oss lagom oallmänbildade innan vi gick ner men hur som helst. Mina känslor för Etage är lite blandade eftersom jag varit med om en lite märklig incident där. Vi går helt enkelt inte närmare in på det men vi kan säga att den hade med lakritsshots, Black Jack-bord och killar att göra så jag var faktiskt lite nervös inför att gå dit. Helt obefogat visade det sig.
Brudarna jag var där med sjunger ju så inåthelvete bra alla fyra och det är ju verkligen vrålkul att stå där och höra dem sjunga låt efter låt och riva ner applåder utan dess like. Erbjudande om att sjunga med folks band haglade, eller ja kanske inte haglade men droppade in över dem i alla fall.
Jag sjunger inte så inåthelvete bra och brukar sällan gå upp själv på scen utan alltid tillsammans med vissa av mina vänner som jag inte planerar att hänga ut med namn här men där vi sjunger ungefär lika bra (illa!) och då blir det bara roligt. Nu var inte någon av dessa med i fredags så jag funderade länge och väl på om jag skulle sjunga eller inte och om jag nu skulle sjunga så skulle det ju absolut vara någonting humoristiskt så att folk verkligen förstår att jag inte tror att jag kan sjunga.
Självklart genomförde ju mina vänner en kupp och lämnade in en lapp i mitt namn medan jag var fullt upptagen med att bugga järnet på dansgolvet. Det slutade inte bättre än att jag stod på scen sjungandes "Det är inte lätt att va ödmjuk" för full hals medan hela stället applåderade, tjoade och sjöng med. Okej okej, nu fattar jag att det inte var för att jag var så bra utan kanske mer för att jag bjöd på mig själv men jag hade vansinnigt roligt och klarar mig tydligen alldeles utmärkt på egen hand! :)
Kommentarer
Trackback
