saffeochjag

Ja, det är helt enkelt så att jag tilltalas av tanken på att vara lite lagom småhuslig. Ni vet, safta, sylta, lägga in konstiga grönsaker, odla ännu märkligare grönsaker, baka och hålla på.

 

Nu är det så att jag faktiskt inte är ett skit huslig och detta kommer jag på lagom till att jag står med armarna fulla i kletig och jävlig deg som inte går att få bort hur mycket jag än försöker tvätta och skrubba. Inte ens nu efter att ha fått gedigna kunskaper via skolan i hur man faktiskt tvättar sig (ifall mina trettioett år hitintills inte varit tillräckliga för att lära mig detsamma) får man bort den kletiga mjölgeggan. 

Eller så kommer jag på det när jag ser klumparna i min rabarberkräm och konstaterar att jag även detta år måste passera slajmet genom ett durkslag för att med våld och möda pressa bort potatismjölsklumparna.

 

Det där med att odla skumma saker har jag ju så fiffigt löst genom att inte längre ha en trädgård. Tur är väl detta eftersom det enda jag faktiskt lyckades åstadkomma tidigare var ett hav av färgsprakande krasseblommor. Visserligen både fina och goda men inte precis något att leva på i längden. Ni skall veta att jag försökt med diverse tetiga grejer innan jag nöjde mig med krassen. Okej, jag lyckades väl hyfsat med smultron också men de växte ju där de gjorde liksom.

 

Ikväll fick jag  så någon slags snilleblixt och längtade igen efter att bli huslig och bestämde mig för att baka. Visserligen kan jag ju inte påstå såhär i efterhand att jag ångrade det eftersom bullarna som vanlig blev sinnesjukt goda. Sådär goda så jag var tvungen att äta två och en halv. Sådär precis en och en halv för mycket så att man börjar må illa.

 

När jag nu ändå skulle söla ner hela köket (eller ja, den lilla pentrydelen i min etta om vi nu skall vara petiga) tänkte jag som så att det var lika bra att passa på att baka lite bröd också.

Nu hade jag ju inte vanlig jäst så att det räckte utan var tvungen att använda mig av torrjäst. Alltså, jag har aldrig gjort det förr men tänker jag fel när jag tänker att det ändå skall jäsa? Det borde väl vara syftet med en produkt som heter jäst att den på något vis skall inducera en jäsning i det jag bakar? Tänker jag helt bakvänt nu?

För mina bröd jäste ta mig fan inte en millimeter...och det kan jag berätta att när saker inte jäser som de skall så blir de galet kompakta...och kanske inte helt ätliga.

 

Nu lär det dröja minst fram till jul innan jag testar på det där med huslighet igen. Kanske hinner det växa fram några sådana gener på mig lagom till knäckkokandet.