Kåda och skogen
Här i Uppsala är tydligen Valborg någonting man firar med pompa, ståt och fylla vad det verkar som. Det är flottrace i ån, mösspåtagning på Carolina Redeviva och champangesprut(?) på nationerna.
Allt detta har jag och Otto lyckats missa då vi i stället valde att boka in en timmas massage på morgonen och direkt därefter for vi ut till Elin och Niklas i Skyttorp.
Massagen var faktiskt någonting av en besvikelse då det mest kändes som bestämda smekningar och nästan tjugo minuter utav den inbokade timman gick åt till att gnugga fötterna. Nåja, vi var ju i alla fall ganska avslappnade nrä vi åkte därifrån för att hämta våran hund.
Med Elins hjälp letade vi oss ut till Skyttorp och fram till ett litet vitt hus vid kanten av några åkrar, helst perfekt för två små hundar att springa runt och busa kring.
Vädret var helt perfekt, soligt men en aning fläktande så hundarna orkade busa utan att bli allt för varma. Det är väldigt roligt att se Kåda och Saphira tillsammans när de jagar varandra, Saphira galopperar på långsamt och graciöst medan Kåda jagar på för allt han är värd för att kunna hålla samma fart dessutom skällandes med jämna mellanrum.
Efter lite busande och en kaffe i trädgården tog vi oss ut skogen på en härlig promendad som slutade med att Kåda bestämde sig för att ta ett litet dopp i en av alla dessa otaliga tillfälliga sjöar som har bildats nu på vårkanten. Han tyckte väl att det var varmt stackarn, så mycket päls som han har.
Väl hemma igen möttes vi av jamande från Snutte som varit utomhus sedan igår eftermiddag någon gång, då han smet. Vi såg honom i morse under redskapsskjulet men då vägrade han å det bestämdaste att komma fram men nu tyckte han tydligen att det fick vara nog och kom kravlande så fort han hörde mig ropa.
Han haltar på ena frambenet men ingenting är brutet och vi kan inte se några sår så vi har bestämt oss för att avvakta lite och se om det blir någon förändring. Bättrar det sig inte så blir det ett veterinärbesök till inom en snar framtid. Stackars gammelman! Vad skulle han ut att göra?
Allt detta har jag och Otto lyckats missa då vi i stället valde att boka in en timmas massage på morgonen och direkt därefter for vi ut till Elin och Niklas i Skyttorp.
Massagen var faktiskt någonting av en besvikelse då det mest kändes som bestämda smekningar och nästan tjugo minuter utav den inbokade timman gick åt till att gnugga fötterna. Nåja, vi var ju i alla fall ganska avslappnade nrä vi åkte därifrån för att hämta våran hund.
Med Elins hjälp letade vi oss ut till Skyttorp och fram till ett litet vitt hus vid kanten av några åkrar, helst perfekt för två små hundar att springa runt och busa kring.
Vädret var helt perfekt, soligt men en aning fläktande så hundarna orkade busa utan att bli allt för varma. Det är väldigt roligt att se Kåda och Saphira tillsammans när de jagar varandra, Saphira galopperar på långsamt och graciöst medan Kåda jagar på för allt han är värd för att kunna hålla samma fart dessutom skällandes med jämna mellanrum.
Efter lite busande och en kaffe i trädgården tog vi oss ut skogen på en härlig promendad som slutade med att Kåda bestämde sig för att ta ett litet dopp i en av alla dessa otaliga tillfälliga sjöar som har bildats nu på vårkanten. Han tyckte väl att det var varmt stackarn, så mycket päls som han har.
Väl hemma igen möttes vi av jamande från Snutte som varit utomhus sedan igår eftermiddag någon gång, då han smet. Vi såg honom i morse under redskapsskjulet men då vägrade han å det bestämdaste att komma fram men nu tyckte han tydligen att det fick vara nog och kom kravlande så fort han hörde mig ropa.
Han haltar på ena frambenet men ingenting är brutet och vi kan inte se några sår så vi har bestämt oss för att avvakta lite och se om det blir någon förändring. Bättrar det sig inte så blir det ett veterinärbesök till inom en snar framtid. Stackars gammelman! Vad skulle han ut att göra?
Kommentarer
Trackback
