saffeochjag

Nu har jag kommit till insikten om att jag måste sätta upp mål för mig och min hund för att kunna veta/känna om vi gör framsteg. Det blir annars så lätt att man hakar upp sig på det negativa och glömmer bort alla saker vi faktiskt klarar av eller lär oss.

För veckan som kommer sätter jag upp två mål:

#1 Träna på "stanna" och inkallning med störning fem minuter om dagen (förutsatt att jag stannar kvar här uppe och inte lämnar hunden i mammas vård under veckan).

#2 Befästa vårt nya trick "suck" medelst klickerträning. "Suck" betyder i det här fallet att hon i liggande ställning skall sänka hakan i backen och vila där. Vi har kommit så långt som att hon förstår vad jag vill när jag hjälper henne med att peka men har inte kunnat lägga till ordet ännu.

Idag, lördag, har jag och Otto varit ute med hunden och tränat. Otto fick då leka med henne nedanför vårt hus medan hon hade långlina på sig. Vid de tillfällen hon släppte leksaken ropade jag in henne med "hit" och lade yttepytte belastning i långlinan samtidigt som jag joggade baklänges. När hon så kom till mig fick hon wienerkorv (fint ska det va´) och vid ögonkontakt fick hon ett varsågod att springa tillbaka och leka igen.

Vi testade även ett par "stanna" som gick ut på att jag och Saffe gick i långsamt mak medan Otto joggade förbi med leksaken. Jag gav kommandot "stanna" och vid ögonkontakt fick hon ett varsågod att springa ifatt Otto och leka.

Båda kommandona fungerade rätt så bra och jag behövde bara hjälpa till med lite belastning i linan ett par gånger.

Denna veckan har varit en händelserik vecka för liten grandis.
Måndagen bjöd på en dag hos dagmatte som vi avslutade med att gemensamt bege oss ner till ett hundcafé. Där firades det lucia med pompa och ståt och ett flertal hundar kom utstyrda i diverse mer eller mindre juliga munderingar. Den roligaste var väl en svart storpudel som var iförd lusselinne, stjärngossestrut och glitter runt magen. Som vanligt så delar jag och min hund inte samma åsikter om vad som är roligt och hon formligen flög upp från golvet när lussepudeln klev in genom dörren sedan fortsatte hon hälsningscermonien med att morra och skälla omvartannat varpå pudeln svarade med ett litet morr. Nåja, det lade sig ganska fort och Saphira tystnade igen men hon fortsatte vara väldigt nyfiken och uppmärksam på alla hundar runt omkring oss.

Min fundering kring den eftermiddagen är huruvida det faktiskt är bra träning för hunden eller om det snarare gör mer skada än nytta, speciellt med tanke på hennes historia av utfall...
I alla fall bestämde jag och dagmatte oss för att försöka gå dit någon gån i veckan och jag skall då vara rejält förberedd på allt som kan stövla in genom dörren och ligga steget före min hund och träna lite kontakt.

På tisdagen for vi hem till en kursare i närheten av södertälje för att följa med henne ut med häst och vagn. Det började lite skakigt med att hästen slog ut med bakbenen och träffade skackeln på vagnen så att det tjongade till ordentligt men efter att hon fick etablerat sin ställning och Saffe förpassats lite längre bakåt snett bakom mig så gick det strålande.
Saphira tyckte det var väldigt konstigt till en början att jag skulle sitta i vagnen medan hon så snällt fick springa bredvid. Mycket orättvist i en grandis ögon! När vi däremot började trava var det som att hon fattade galoppen *hehe* och sprang på utav bara den. Nu tog ju Ylva det lilla lugna och körde inte på i något högt tempo eftersom det var första gången för både häst och hund men de var så duktiga och i alla falll verkade Saphira ha oerhört roligt.
Vi fick också ett hundmöte längs vägen och naturligtvis gick hunden på min sida grusvägen och skällde inte så lite mot oss men Saffe hade så fullt upp med att trava på så hon hann bara slänga en blick på antagonisten och var sedan tvungen att springa vidare. Kanske får det bli nya melodin.

Så idag, onsdag, kom Elin hit ut med Kåda och vi tog en härlig buspromenad i skogen. Hundarna funkar kalas ihop även om Saffe kan bli lite väl brutal inemellan så Kåda formligen rullar iväg i snön och vi får styra upp dem. Det blev lite fika uppe hos oss och några timmar av patologiplugg inför tentan nästa vecka. Tack Elin för att du fyllde i en del luckor för mig!

Vi kommer nu att bli hundlösa under tre dagar då Saphira åker till brorsan för att ha lite semester från sin tjatiga matte ;) På sätt och vis kommer det bli skönt eftersom jag då kan fokusera på att plugga men jag tror att jag kommer sakna lillfisan lite grand i alla fall. Som tur var tar hon med sig brorsan hit på lördag och jag får rå om dem bägge i två dagar.

Här nedan komemr lite foton från veckan.

Igår kom Maria och Björn hit tillsammans med Saphiras snygga bror Melvin. Det blev en kort promenad i mörkret för att de skulle få busa av sig den värsta energin nu när vi inte setts på ett tag. Och busade det gjordes med besked, atter och fram längs grusvägen i kohagen i ett hejdundrande tempo. När vi kom tillbaka in var det gott att värma sig med lite glögg och pepparkakor innan middagen.
Vi bjöd på trerätters med ett litet experiment till efterrätt. Experimentet liknade till stor del en hög med krämig hundskit men smakade som tur var pannacotta med en doft av kaffe. Pannacotta är för övrigt min nya favoritefterrätt, så enkelt men ändå så lyxigt och gott. Mums!

Det blev en sen kväll med mycket sällskapsspel och lite grogg... det märks idag kan jag lova... det är lite segt just nu och då börjar ändå klockan närma sig fem.

Här nedan bjuds på en del bilder från morgonens skogspromenad med de två galna syskonen.

På onsdag är det min födelsedag. Japp, jag fyller nu hela tjugonio år, och för att fira denna händelse kom min far och hans familj på besök i helgen.
Eftersom hunden kan vara en aning skeptisk när det kommer folk (även då min far för hans är ju trots allt man och dessa kan man inte lita på) så gjorde jag som förra veckan och lät Saphira stanna i sovrummet med grind för första timman medan vi fikade lite. Hon fick sedan komma ut och hälsa och det gjorde succé, inte minsta osäkerhet utan rätt under bordet för att kolla lite och sedan damp hon ner vid deras fötter :) Detta blir nya melodin!
Efter middagen/supén så åkte sällskapsspelen fram och trot eller ej men min syster har etter värre temperament än mig när det kommer till spel! Skitroligt! Nästa gång skall vi vara i lag...

Såklart blev det också presentutbyte (syrran fyller år idag) och jag fick en kaffekokare med termos. Helt underbart eftersom vår gick sönder för flera månader sedan och vi nu varit tvugna att brygga medelst vattenkokare...trist och tidsödande... men det är alltså slut på det nu.

De for hem rätt så tidigt på söndag förmiddag och eftersom Otto hade som projekt att städa bilen så fick jag och Saffe roa oss på egen hand. Det gjorde vi genom att åka in till stan och promenera både i stadsparken och runt slottet. Vi såg en del hundar på en bits avstånd och hade två nära hundmöten och Saffe klarade utmaningarna med bravur. Till och med när fåglarna flockades runt oss vid dammen så höll hon sig i skinnet. Det känns som att det börjar vända nu och vi är på rätt köl igen.

Här nedan bjuds på lite vinterbilder från våra senaste promenader.