Brutna fötter och värmeslag

Förra veckan hade Otto jobbat in en del tid så att han kunde ta fredagen ledigt. Vi hade tänkt oss en tur till någon camping vid kusten men som vanligt så planerar vi inte särskilt långt framåt i tiden och på torsdagkvällen, med alla väskor packade, visste vi fortfarande inte vart vi skulle åka. Det blev till att ringa runt först till de närmsta och sedan vidga cirkeln ju fler "tyvärr fullbokat" vi fick. Slutligen ringde Otto till en camping i Norrfällsviken som hade stugor lediga över helgen. Norrfällsviken såg fint ut och på kartan såg det ut att vara kanske en tjugofem mil härifrån. Det var ju helt okej eftersom vi planerade att åka tidigt på morgonen och skulle alltså vara framme någon gång vid elva...
På fredag morgon skriver jag ut en vägbeskrivning och det visar sig vara 43 (!) mil bort, nästan hela vägen upp till Ö-vik (som vi senare fick anledning att besöka).

Jaja, vi packar in oss och hund i bilen och far iväg. Det blir en frukost i Gävle och där träffar vi på en familj som kört ända ifrån Borås. De har en vacker dobbermanhane som Saffe lekte med en stund innan det var dags att fara vidare. Klockan ett ungefär så börjar det suga lite i badtarmen och beslutar oss för att stanna vid nästa badplatsskylt vilket råkade sig som så att det blev ett riktigt höjdarbad. Det var en milsvid (nåja) sandstrand och långgrundt till tusen. För min del kunde ju långgrundheten kvitta men eftersom Saphira var med så kunde det inte bli bättre. Det blev mycket bus och skoj i vattnet innan vi for vidare mot Höga kusten.

Väl framme så inser vi att vi inte hade kunnat hitta en vackrare camping, landskapet är helt magnifikt och campingen ligger precis vid en gammal fiskeby. Incheckningen klarades snabbt av och vi tog en promenad genom skogen bort mot golfbanans fik där Saffe hade turen att bli bjuden på två korvar utav caféinnehavaren. Inte illa! På kvällen fick hunden snällt stanna i stugan eftersom vi planerade att äta på byns fiskerestaurang. Det var väl det ända vi blev en aning besvikna på under helgen eftersom servicen låg på en riktigt låg nivå.
Efter maten så var det påpassligt nog dags för karaoke och Otto var ju inte sen att haka på. De som spelat sing-star med honom vet ju att Poison ligger honom varmt och hjärtat och visst gick han upp och rev av den i kväll också. Hans framträdande gav honom olyckligtvis honom en liten fanclub, varav den ena medlemmen bestämde sig för att lyfta upp honom i luften. Ingen av dem kunde väl klassas som helt nykter vilket gjorde att nersläppet/-fallet blev en aning okontrollerat. En fraktur utav metatarsalben V (mellanfotsben) blev resultatet. Dagen efter var det ju lite svårt för honom att röra sig och vi begav oss mot Kramfors för att se om man kunde få tag i kryckor. Det kunde man inte! Trots Ottos protester (han hävdade att han klarade sig med pinnar) så åkte jag till närmsta sjukhus nämligen Ö-vik. Nu har han kryckor och ett sjukskrivningsintyg för en månad framöver...




Idag har inte direkt varit mindre händelserik. Tidigt i morse for vi ut mot kusten för att sola och bada men vi hittade inget bra ställe och åkte hem och började lapa sol i trädgården i stället. Saffe var som vanligt fastknuten i lina i skuggan under äppleträden och med tillgång till vatten.
Efter kanske en halvtimma ser jag hur hon reser sig för att byta plats och hon vinglar då rejält. Hon ramlar omkull på backen innan vi hinner fram till henne. Jag rycker åt mig en vattenflaska och häller över henne medan hon börjar kräkas och krampa. Under tiden har Otto dragit fram vattenslangar som han får stå och skarva med händerna medan jag sköljer henne. Vi fortsätter att skölja henne en stund och efter fem, tio minuter så har hon kvicknat till och går försiktigt utan att vingla. Tillsammans lastar vi in henne i bilen och Otto får sitta där bak och svalka henne med blöta handdukar medan jag kör henne till Ultuna.
Väl på Ultuna får vi sitta och vänta 4,5 timma utan att får träffa veterinär vilket förklaras med att bara en veterinär jobbar. En vanlig vardag mitt på dagen?! J-ligt märkligt! I vilket fall som helst så är Saffe sig själv och vill leka och busa efter bara en timma, dock vill hon inte drickas deras vatten.
När klockan närmar sig halv åtta beslutar vi oss för att åka hem igen då de tydligen inte anser att tillståndet är akut. I stället skall jag ringa till Uppsala veterinärmottagning i morgon och fråga om vi skall komma in. Tydligen är de så att de kan få lever- och njurskador av en sådan här incident så det är bäst att kolla för säkerhets skull.

På samma gång som detta var något av det otäckaste jag varit med om på mycket länge (särsklit tanken på att vi faktiskt kunden förlorat henne om vi inte uppmärksammat det direkt) så är det intressant. Detta är ju tillstånd vi precis läst om varför de uppkommer och så vidare och att då ha fått sett hur det faktiskt ser ut är ju ovärdeligt även om jag naturligtvis önskar att det aldrig hänt.

Sensmoral: Sjung inte karaoke i norrland och tänk för allt i världen på att kyla er hund/se till att den får i sig tillräckligt med vätska även om den ligger i skuggan!


Här nedan kommer en del bilder från vår underbara helg i Norrfällsviken. Vill ni se fler så kika in i galleriet på hemsidan.

Badmonstret jagar pinnar.



Lycka när man väl får tag på den!



Här ser man den vackra byn i bakgrunden.



"Om jag sitter fint kanske matte kastar den igen."



Hon får jobba hårt för att ta sig fram i vattnet=)



Knashund!

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

Det är så härligt med sommar när man kan göra en massa roliga grejer. =)

2010-07-13 @ 09:16:40
URL: http://tvminnen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0