Vi banar nya vägar
Här hemma i Ströbylund har jag, fram tills idag, bara lyckats hitta en bra runda att gå om man vill ge sig av på en lite längre tur och slippa gå samma väg tillbaka. Denna runda går genom en kohage där jag befarar att man snart kommer att släppa ut en stor flock med biffkor (eller heter det köttkor?) och då kommer vår väg av naturliga skäl spärras av.
Eftersom jag nu då inte är så lockad av att traska en halvtimma på landsväg bara för att sedan vända och gå hemåt igen så satte jag mig och kikade på Eniros kartsök för att luska ut om det inte finns någon annan möjlighet. Jag hittade en väg som verkade förbunden via liiite skog med vår väg här hemma. Då jag är en person som lätt kommer vilse bestämde jag mig för att lura med Otto ut innan det var dags för honom att åka tillbaks till Trollhättan. Sagt och gjort så gav vi oss ut på promenad.
Bara femhundra meter hemifrån kommer grannhunden utrusande för att leka och busa. Nu är ju visserligen hundarna polare men jag vill ändå att det skall vara under kontrollerade former de möts, detta verkade inte alls ägaren vara införstådd med utan ursäktade inte sin hund överhuvudtaget. Han skrattade mest och sa något i stil med "Dig lyder han visst" eftersom jag hade lyckats få båda hundarna att sitta en bit ifrån varandra utan att springa runt och hälsa. Min tanke är i det läget att en smitande hund inte borde få den tillfredsställelsen av att hälsa på en annan hund då den faktiskt inte lydde sina ägare som försökte kalla in den. Hur tänker ni? Rätta mig gärna om jag har fel.
Nåväl, vi fortsatte promenaden genom mysig urskog för att så småningom komma fram till en härlig grusväg som gick genom skogen och ända bort till den landsväg som leder hem till oss. En perfekt runda som tog oss ungefär en och en halv timma att gå. Dessutom, fram till dess att de släpper kossorna, kan man förbinda dessa två rundor till en jättehärlig lång väg genom mycket skog och längs många åkrar. Gissar på att det kan ta ungefär två timmar att gå så är det någon som är sugen på att följa med på långpromenad är ni välkomna hit ut.
För övrigt kan jag tillägga att vår rymling till katt mår mycket bättre idag och haltar nästan ingenting längre. Verkade som han bara sträckt sig eller något liknande och behövde vila upp sig några dagar.Eftersom jag nu då inte är så lockad av att traska en halvtimma på landsväg bara för att sedan vända och gå hemåt igen så satte jag mig och kikade på Eniros kartsök för att luska ut om det inte finns någon annan möjlighet. Jag hittade en väg som verkade förbunden via liiite skog med vår väg här hemma. Då jag är en person som lätt kommer vilse bestämde jag mig för att lura med Otto ut innan det var dags för honom att åka tillbaks till Trollhättan. Sagt och gjort så gav vi oss ut på promenad.
Bara femhundra meter hemifrån kommer grannhunden utrusande för att leka och busa. Nu är ju visserligen hundarna polare men jag vill ändå att det skall vara under kontrollerade former de möts, detta verkade inte alls ägaren vara införstådd med utan ursäktade inte sin hund överhuvudtaget. Han skrattade mest och sa något i stil med "Dig lyder han visst" eftersom jag hade lyckats få båda hundarna att sitta en bit ifrån varandra utan att springa runt och hälsa. Min tanke är i det läget att en smitande hund inte borde få den tillfredsställelsen av att hälsa på en annan hund då den faktiskt inte lydde sina ägare som försökte kalla in den. Hur tänker ni? Rätta mig gärna om jag har fel.
Nåväl, vi fortsatte promenaden genom mysig urskog för att så småningom komma fram till en härlig grusväg som gick genom skogen och ända bort till den landsväg som leder hem till oss. En perfekt runda som tog oss ungefär en och en halv timma att gå. Dessutom, fram till dess att de släpper kossorna, kan man förbinda dessa två rundor till en jättehärlig lång väg genom mycket skog och längs många åkrar. Gissar på att det kan ta ungefär två timmar att gå så är det någon som är sugen på att följa med på långpromenad är ni välkomna hit ut.
Kommentarer
Trackback
