saffeochjag

Denna måndagen förlöpte inte precis som planerat men vi börjar från början:

Igår, söndag, for vi till Wiks slott igen, det var ju ett tag sedan vi var och vandrade. Promenaden började trevligt och Saphira fick springa i vattenbrynet och hämta pinnar vilket hon som vanligt uppkattade och blev helt tossig. Promenadslingan går genom en del ko- och fårhagar så det fanns mycket spänande att sniffa på för liten hund.

Efter kanske en halvtimmes promenerande möter vi en kvinna med tre scottar på snöre (alltså hundar för den som inte är så insatt). Jag vet ju att jag borde satt Saffe ner och låtit henne passera men dum som jag är så tänkte jag att nu när hon ändå stannat så snällt en bit bort och Saphira skött sig så himla bra sista tiden så borde jag ju kunna passera dem. Men ICKE! Hon tvärvände runt och kastade sig fram den ynka halvmetern till dem. Som vanligt gjorde hon ingenting mer än just detta men det är ack så irriterande. Jag var jättedeppig över att jag låtit det ske och det känns som att vi for tillbaka till ruta ett igen.

Så blev det då i alla fall en ny dag och en ny promenad. Hon är ju fantastiskt duktig på att vara lös och stanna när man ropar och gjorde detta idag när vi träffade farbrorn med beageln. Jag kunde gå till henne och koppla upp och skulle sedan passera när hon igen bestämmer sig för att det är till hunden hon skall.

Det är så himla frustrerande beteende och nu skulle jag minsann bli kvitt det här dragandet mot andra hundar tänke jag! Sagt och gjort, eftermiddagspromenaden skulle förläggas till Flogsta med omnejd där man brukar träffa på en himla massa vovvar. Vi for dit och fick möte med tre taxar strax efter hon hoppat ut ur bagaget. Mötet gick strålande då jag satte henne ner på kanten av gångbanan och gjorde som jag skulle. Hon var inte fokuserad på mig men i alla fall på att sitta vilket ju var poängen. Vi traskade runt i gott och väl en timme, tittade på några hundar men tyvärr träffade vi inte så många som jag trodde vi skulle göra.

Eftersom det nu inte blev så mycket med hundmötande tänkte jag att hon kunde få träna lite bakbensmuskler och gjorde två inkallningar uppför en brant, rätt så lång sluttning. Hon var rent ut sagt skitduktig och struntade i alla störningsmoment och kom som ett skott.

På vägen ner ville hon dock rulla sig till tusen i det nyklippta gräset och det var nu det gick lite snett. När hon reser sig och ruskar på sig ser jag någonting som dinglar och tror ni inte att hon lyckats riva loss en vårta så den nu hänger som en blodig slamsa!?
In i bilen och ringa till vetten som skrattade lite och sa att jo, det var nog bäst att komma in. Det bestämdes att Saffe skulle sövas och de skulle opereras bort. Efter att jag förklarat att jag är vet.student och pluggar ihop med Hanna (som jobbar där) så fick jag lov att följa med och kika när hon plockade bort dem. Mycket spännande! Nu är hon alltså vårtfri och fortfarande väldigt sömnig.

Ur studiesynpunkt är det ju perfekt med en hund som måste till vetten i tid och otid men plånboken uppskattar det inte lika mycket kan jag lova. Undrar om man kan få mängdrabatt klippkort hos veterinären tro????