Sommaren som försvann...eller Ut ur dimman

Snart september och åtta månader har förflutit sedan skilsmässan. Lovade ju att återkomma här när jag visste vad som skulle ske med mitt liv så nu är jag tillbaka!

Först en liten resumé av de månader som förflutit.

Det första jag tog tag i var ett temporärt boende så att Saffe och jag kunde flytta ut så fort som möjligt. Vi flyttade in i ett litet studentrum på 13 kvadrat där hon och jag systerligt delade tältsäng.
Rummet hade vi tillgång till i tre månader och sedan blev det till att dela lya med finaste Emma.

Eftersom hon bor väldigt litet så bad jag mamma ta hand om Saffe som då fick åka på semester i en månad lite drygt.
Hon hade det alldeles fantastiskt fint därnere och mamma kunde ringa och fråga: Räcker det om jag gått en halvtimma med henne vid frukost, två timmar i skogen vid lunch och sedan en halvtimma på kvällen? Ja, såklart går hon ju ut och kissar emellan också...!
Inte konstigt att min mor tyckte att hunden var ett heltidsjobb. :-)

I början av juni så hämtade jag då min hund igen och flyttade hem till kusinen i Majorna. Redan nu hade jag bestämt mig för att jag inte skulle kunna ha kvar hunden eftersom jag inte kommer att ha den tid över som hon förtjänar. Däremot ville jag verkligen njuta av den sista tiden med henne så det har blivit många långa, fina promenader i Slottskogen, badande i havet, lekar med andra hundar och bara massa mys.

Via kontakter fick jag tag i ett par människor som ville ha Saphira men innan hon hann flytta dit visade det sig att hon utvecklat matallergi och de tappade då (förståeligt nog) intresset. Nu kände jag mig ganska uppgiven eftersom det är svårt nog att hitta bostad åt mig i Uppsala utan en gigantisk hund i släptåg.
För ett par veckor sedan fick jag dock ett mail från en tjej som hört talas om att en vacker gd-flicka sökte ett hem. Det bestämdes så att vi skulle komma upp och lämna hunden på en lördag.
Malin, Zera, Saffe och jag packade alltså in oss i den lilla blåa och gav oss ut på en fem timmar lång bilresa. Väl där visade sig både tjejen och hennes sambo vara helt underbara. Det var inga som helst problem med allergin eller mediciner eller duschande eller eller eller...

När vi så står och samtalar berättar hon om den andra hunden som skall komma dit, en treårig gd-kille, harlekin, Melvin...Melvin? Melvin?! Melvin!!! som i Saffes kullbrorsa och tillika bästa hundpolare vars matte jag lärt känna och tycka om väldigt mycket sedan jag flyttade till Muppis.
Nu bor alltså vackraste Saffe och finaste Melle tillsammans. Nästan så att jag får gåshud bara jag tänker på det.

Så vad händer nu?

Detta har varit min sommar och jag har roat mig kungligt, gjort det som fallit mig in, seglat, festat, dansat, badat, solat, bränt pengar, träffat pojkar, testat nya saker, lärt mig nya saker, spelat spel, blivit inblåst på en ö, backat runt samma ö på en flakmoppe, klätt ut mig till Betty Boop, gått på konserter, fått nya vänner, knutit starkare band med mina gamla vänner...
Nu är det så dags att strukturera upp mig själv igen och skaffa lite rutiner. Imorgon far jag tillbaka till Uppsala för fortsatta studier. Det enda som måste ordnas är ett boende men det är nog fort gjort.

Det är med en helt ny känsla i kroppen jag far tillbaka till andra sidan landet. Jag har prövat mina vingar och de höll!














Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0