Ambitonsnivåer

Att sitta på dessa förbannade föreläsningar gör mig så trött. Visst, ämnena är såklart både relevanta och intressanta men jag kan bara inte förmå mig att fokusera.
Ungefär i fyrtio minuter orkar jag hålla ångan uppe och flitigt anteckna men någonstans i fyrtioförsta minuten börjar liksom pennan leva ett eget liv och leta sig nya vägar över pappret. När första rasten börjar har pennan klottrat marginalerna fulla med mönster, ord och symboler om vartannat. När så andra föreläsningen nåt sitt slut har oftast diverse bilder framträtt i mitt block.
Allt detta är ju då också under förutsättning att jag tagit mig till skolan i första stund. I morse hade jag tur då Emilia ringde och bad om skjuts eftersom det regnade så. Hade hon inte gjort det hade jag antagligen vaknat lagom till andra föreläsningen. Ibland tänker jag mig att det skulle vara bättre att köra rejält på några tentor så att jag helt enkelt blir tvingad till att ta mig i kragen och skaffa mig lite rutiner vad gäller skolan. Det är fan inte alltid bra att ha så lätt för att lära, det spelar ju liksom ingen roll om jag är där eller inte jag klarar ju mig i alla fall...
Kommer antagligen vara den första studenten som klarar av den här utbildningen  mer eller mindre på distans... :p
.
Men men, jag lär ju inte plugga mig till döds i alla fall utan har tid för så mycket annat :)
.
Ett brottstycke ur mina föreläsningsanteckningar:
.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0