Brännande bagge
Det har ju inte blivit så mycket reflektioner kring Kenyaresan här men jag tänkte i alla fall skriva ett litet inlägg om ett litet kryp, nämligen en blister beetle.
Innan jag for ner hade jag aldrig någonsin hört talas om denna läbbiga filur men bara en och en halv vecka in i vistelsen där blev jag minsann varse vad den kan ställa till med. Klockan var inte mer än nio och vi befann oss i Masaai Mara där vi hade tältat mitt ute i nationalparken med hyenor strykande runt campen. Vi hade varit uppe i flera timmar och varit iväg på safari och satt nu på Serena lodge, vilket är en riktig lyxlodge, och käkade frukostbuffé och drack chamange. På halsen min hade det börjat klia lite men jag hade inte tänkt så mycket på det förrän på lodgens toalett när jag tittade mig i spegeln. Någonting som liknade ett stort nässelutslag hade framträtt där.
Jaja, jag är ju inte särdeles nojjig av naturen och lät det vara till nästa dag. När jag då kikade i en spegel fick jag en smärre chock. Det som tidigare liknat ett nässelutslag hade nu övergått till ett äckligt område fyllt av variga små finnliknande plitor. Nu var jag ju tvungen att börja fråga runt och det visade sig att vi var tre stycken som fått liknande utslag och jag fick nu reda på vad för obehagligt kryp som orsakat mig detta. Jepp, en blister beetle!
Det tog ett par dagar för varbobborna att ge med sig och lämna ett skorvigt område på min hals. Japp, precis där det är sådär mysigt när någon kysser ni vet. Jävla skit skulle jag vilja säga. Nu sitter jag här i Sverige nästan två månader senare med vad som mest kan liknas vid ett sugmärke men som i mitt fall verkar mer eller mindre permanent. :P
Jag väljer att se det som ett minne av Masaai Mara precis som mitt ärr på överläppen ör minnet efter en galen och blöt vinternatt i Trollhättan men det är en annan historia.
Kommentarer
Trackback
