saffeochjag

Vaknade hemma hos Alex och tog mig hemåt vid tiosnåret. En snabb sväng in på Willys för att köpa jäst och sedan hem och baka lite kanebullar. Tror ni inte jag kommer på, när jag står med armarna nergrävda i degbunken och mjöl över hela mig så att jag mest liknar en översnöad snögubbe, att jag minsann inte har något bakplåtspapper? (Man kommer på en hel del efterhand när man flyttat till nytt ställe...) Okej, tänker jag. Pengar har jag inga men en sak till tröst...nämligen grannar! Borstar väck det värsta mjölet, rantar över till grannen som öppnar, tittar på mig och skrattar till lite sådär lagom lustigt. Hans fru skrattar dock inte utan tjoar så glatt att hon minsann har bakplåtspapper och kommer sedan ut med en hel rulle.

Strålande, jag tackar så mycket och lovar att komma igen när jag tagit det jag behöver. Bakar färdigt bullarna (japp, en och annan ände åker ner i magen innan de gräddas men det hör ju till. Man måste faktiskt pröva bullarna innan de jäser gång nummer två och se till att man får lite lagom med magknip till kvällen.)

Med rykande, väldoftande bullar åker jag bort till kåren för att peppa mina klasskamrater som just nu ägnar varenda ledig minut till statistikplugg. Tro mig! Pluggar man statistik en lördag behöver man fan kanelbullar!

På väg dit lockade jag till mig tre hundar. Attans vad jag är attraktiv alltså! (Det kan ju möjligen ha med bulldoften att göra men jag tror inte det minsann...)

När det låg bara en bulle kvar på fatet var det någon (nämner inga namna här :P) som spanat in den lite extra men eftersom inte alla tagit någon ännu var det ju inte helt okej att ta för sig bara sådär...

Någon: Har alla fått bulle?

Någon: (Med blicken på tjejen som inte tagit sin bulle) Skall du inte ha din bulle?

Bullösa tjejen: Nej, det är bra...

Någon: (En gnista av hopp har nu tänts i hennes ögon) Säkert? Du då? (Med ögonen på nästa tjej som bara ätit en halv bulle.)

Halvbullstjej: Nej tack, jag har kvar min lilla halva...

Någon: (Nu med ett leende spelandes på läpparna) Inte du heller?

Nästa person i ordningen: Nä, ta den du!

Någon: (Tydligt hoppfull nu men med viss oro i blicken eftersom frågan nu ställs till mig) Skall du inte ha den Marie?

(Visst hade det väl varit lite roligt om jag snappat åt mig den och käkat upp med tanke på att jag hade trettio bullar till hemma i mitt kök...)

Jag: Nej, jag har ätit tillräckligt redan.

Någon: (Lyckan är nu fullkomlig när hon norpar bullen och sväljer i två tuggor)

Här blir det en kort paus...

Någon: Fan Marie! Du göder ju mig bara för att du skall ha bättre förutsättningar nästa månad...

Hehe, självklart gör jag det. Man får ju inte vara dum :)

Well well, när jag nu gjort vad jag skulle på kåren begav jag mig hem till min vän E och trängde mig ner i hennes källarförråd som jag fått ha som mitt alldeles egna i över ett år nu. Jag vet inte vilken gång i raden det är jag var där men tre lådor plockades med idag och nu äntligen börjar man se lite skillnad. Helt plötsligt kan jag se den bakre väggen mellan flyttkartongerna...

Det är riktigt kul att plocka med sig låda efter låda och gå igenom. Lite som julafton varje gång. Prylar jag inte visste att jag hade dyker upp ur lådorna, en del fiffiga och en del inte så fiffiga. Kläder, skor, hundpryttlar varvat med skolböcker, viktiga-papper-pärmar och spargrisar.

Så nu har saker sorterats, diskats, slängts och lagts upp på Blocket. Håller nu tummarna för att jag får sålt mina grejer.

Jag gör mig dessutom vänenr nu i trappen eftersom jag tillsammans med bakplåtspappersrullen lämnar över en påse vansinnigt goda bullar. Man vet aldrig när man behöver ha folk på sin sida i en granntvist ;-)