Det där med grannar
Åh, grannar... Jag har också fått min beskärda del av tokiga sådana. I ett lägenhetshus hade jag en skogstokig gubbe under mig vars nöje var att sitta och intensivlyssna efter minsta ljud, på vilka han sedan svarade med att hysteriskt banka med sin hammare på sin dörrtröskel, så att det uppstod ett inte fullt så härligt oväsen genom hela byggnaden. Helst på nätterna. Det var livsfarligt att smyga upp och be sig en nattmacka, för råkade man tappa smörpaketet i golvet så drog han omedelbart igång. Ibland när han kände sig extra wild and crazy kunde han dessutom gå ut och trapphuset med sin (plåt)verktygslåda och demonstrativt slå den mot väggar, trappsteg och trappräcket. Håhåjaja...
För övrigt: roligt att du hittat till min blogg! Och smickrande att du uppskattar den :)