Jag förstår inte riktigt alla glada utrop varje gång jag visar mig i skolan

Om vi nu skall vara uppriktiga här så ja, det händer ofta att jag stannar hemma i stället för att fara bort till skolan. Relativt frekvent faktiskt...och kanske är det så att jag är mer hemma än där. Visst är det väl så. Men förvåningen att jag dyker upp idag (efter milda påtryckningar från en viss förstående klasskamrat och desto mindre milda sådana från Alex) bör ju inte vara enorm eftersom jag trots allt har praktiskt tenta imorrn.
Denna praktiska historia är också känd under namnet "Gatloppet" vilket ju känns lite sisådär i ärlighetens namn. 
 
Nu har jag dock tragglat en del både i skolan, hemma och i det underbart halvbittra hörnet på Kronåsen. Det var väl inte just supereffektivt pluggande hos mina kursare då det diskuterades både attraktiva män, fula fruntimmer och utlandsresor en stor del av tiden men vad fan, vi gjorde ett försök. 
 
Jag anser mig, efter dagens stora plugginsats, kunna sy de stygn jag bör (varierad estetik men ändå), knyta råbandsknopar på deras vis ("det här är kirurgi och inte segling!"), göra en allmänklinisk undersökning på hund och en del instrument känner jag väl till. 
Det som nu kvarstår är suturmaterial och de sista instrumenten men det finns ju gott om tid till sådana saker tänker jag (klockan är ju ändå inte mer än kvart över elva).
 
För övrigt skall också tilläggas att jag bokat tid hos bilbesiktningen (trodde jag hade körförbud men det visar sig inte inträffa förrän i november), bokat tid hos studentgyn (bara ett och ett halvt år för sent) och registrerat mig på boplats (inte en minut för tidigt om jag nu vill ha boende i Götet 2015).
 
Är mycket nöjd över min produktiva dag med andra ord. (Är här lite ironisk eftersom vanligt folk skulle hunnit med det femdubbla under en normal dag men man får ju glädja sig åt det lilla.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0