Jag visste inte att jag gillade flamenco

Igår var jag bjuden på konsert och inte vilken som helst utan en flamencokonsert som tydligen var någon avslutning på Uppsala internationella gitarrfestival.
 
Det händer, låt mig säga, inte varje dag att jag blir bjuden på dylika tillställningar. (Sist var väl 2008 när jag blev bjuden på ABBA-musikalen.) Egentligen tvivlade jag ju aldrig på att det skulle bli en underhållande kväll eftersom Galningen som bjöd mig klart och tydligt deklarerat att jag skulle gilla det.
Jag gillade det! Inte bara gillade utan jag fascinerades något kopiöst av dem som spelade och jag satt med gåshud på armarna från och till under två timmar. När man sedan inte tror att det skall bli bättre kliver killen längst ut på vänsterflanken (han en oinvigd som jag trott hade till enda uppgift att klappa händer) ut mitt på scenen och river av en flamencodans med så mycket känsla och så mycket energi så man trodde inte det var sant.
 
Shit säger jag bara! Stående ovationer och extranummer blev det innan vi gick ner på stan för ett glas vitt.  Detta glaset vitt ville sig inte bättre än att det förvandlades till ett par stadiga GTs, några öl, någon slags rombaserad historia och en eller annan vodka & cola. Det var högst segt att kliva ur sängen idag...alltså jag menar värre än vanligt... Nu har jag dock tagit mig igenom denna dagen på ett lysande sätt som innefattat en höstpromenad i regnet (jag tröttnade på mig själv och min slappa lekamen som inte tog sig ur sängen och tvingade mig helt enkelt att gå och hämta min bil som jag parkerat nerer på stan) och en gäng långa och mycket uppiggande telefonsamtal. 
 
Så bring it on Monday! Give me your best shot. Efter denna helgen är jag mer än redo.

Kommentarer
Postat av: Salami ;)

Det kul att du gillar det;)
OlEEEEE

kRAM

Svar: Kram på dig själv galning!
Marie

2013-01-09 @ 00:45:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0